Sök
Stäng denna sökruta.

Dyslexi utredning - Här är allt du behöver veta

Dyslexi är en av de mest utbredda inlärningssvårigheterna i världen och påverkar individers förmåga att läsa, skriva och ibland stava. Trots att det är vanligt, är dyslexi ofta missförstått och kan förbli odiagnostiserat under en lång tid, vilket leder till frustration, lågt självförtroende och svårigheter i skolan och arbetslivet. En grundlig dyslexiutredning är därför avgörande för att identifiera problemen och skapa en plan för stöd och anpassningar.

Här förklarar vi vad en dyslexiutredning innebär, varför den är viktig, vilka steg som ingår och hur den kan bidra till en mer inkluderande och stödjande miljö för individer med läs- och skrivsvårigheter.

Innehållsförteckning

Varför göra en dyslexiutredning?

En dyslexiutredning syftar till att identifiera om en individ har dyslexi och i så fall hur den påverkar deras förmåga att läsa, skriva och lära. Utredningen är en förutsättning för att förstå individens specifika behov och därigenom kunna erbjuda anpassningar och stöd.

Syftet med en utredning är att:

  •  Bekräfta eller avfärda dyslexi: Ge ett tydligt svar på om problemen beror på dyslexi eller andra faktorer.

  • Kartlägga styrkor och svagheter: Identifiera vilka områden individen behöver stöd i och vilka styrkor som kan användas som resurser.

  • Rekommendera åtgärder: Skapa en plan för anpassningar i skola, arbete eller vardag.
utredning dyslexi

Vem bör genomgå en utredning?

Dyslexiutredningar är lämpliga för personer i alla åldrar, men det är särskilt viktigt för barn och ungdomar som visar tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter. Om en individ har följande symtom kan en utredning vara aktuell:

  • Barn som ligger efter sina jämnåriga i läsförmåga.

  • Ungdomar eller vuxna som har kvarstående problem med läsning eller stavning.

  • Personer som upplever extrem trötthet vid läsning eller skrivning.

 

Börja med ett snabbtest

Ett bra första steg innan du går vidare för att börja utreda dyslexi är att göra en snabbtest. Vårt test är gratis och du har resultatet på bara ett par minuter. 

Dyslexitest

Snabbtest som på några minuter hjälper dig uppskatta om du har dyslexi.

1 / 22

Vem är det som gör testet?

2 / 22

Hur gammal är du eller den som gör testet?

3 / 22

Hur ofta har du svårt att läsa en text och förstå den direkt?

4 / 22

Hur ofta känns det som om du måste kämpa för att följa med i en text eller instruktioner?

5 / 22

Känner du att du snabbt tappar fokus när du läser eller skriver?

6 / 22

Behöver du ofta hjälp eller stöd för att följa skriftliga instruktioner?

7 / 22

Har du svårt att koncentrera dig på en text längre än några minuter?

8 / 22

Känner du ofta att du glömmer bort ny information direkt efter att du hört eller läst den?

9 / 22

Har du svårt att minnas instruktioner när du läser dem en gång?

10 / 22

Har du svårt att sätta ord på papper även när du har en tydlig tanke i huvudet?

11 / 22

Känner du dig ofta osäker när du försöker stava ord du inte använder så ofta?

12 / 22

Hur ofta måste du använda stavningskontroll för att vara säker på att din text är korrekt?

13 / 22

Har du svårt att komma ihåg hur ord stavas även efter att ha rättat dig själv?

14 / 22

Brukar du undvika att skriva längre texter på grund av stavningssvårigheter?

15 / 22

Har du svårt att stava även enkla ord korrekt?

16 / 22

Hur ofta blandar du ihop bokstäver i ord när du skriver, t.ex. b och d?

17 / 22

Har du svårt att känna igen vissa ord, även om du sett dem förut?

18 / 22

Känner du att du läser långsammare än andra personer i din ålder?

19 / 22

Hur ofta upplever du att bokstäver och ord "hoppar runt" på sidan?

20 / 22

Har du svårt att minnas vad du just läst när du kommer till slutet av en text?

21 / 22

Behöver du läsa om meningar eller stycken flera gånger för att förstå dem?

22 / 22

Har du svårt att läsa högt utan att staka dig eller tappa bort dig?

Dyslexiutredningens olika steg

En dyslexiutredning är en noggrant strukturerad process som innefattar flera olika moment. Den kan utföras av specialpedagoger, logopeder eller psykologer, beroende på landets riktlinjer. Här är de huvudsakliga stegen i en utredning:

Insamling av bakgrundsinformation

Utredningen inleds med att samla in information om individens utveckling, skolgång och eventuella tidigare svårigheter. Detta sker vanligtvis genom:

  • Intervjuer med individen och ibland med föräldrar eller lärare.
  • Granskning av tidigare skolresultat och annan dokumentation.
  • Frågeformulär om läs- och skrivvanor.

Bakgrundsinformation är viktig för att förstå den kontext som individen verkar inom och för att utesluta andra orsaker till svårigheterna, såsom syn- eller hörselproblem.

Screeningtester

Inledande tester används ofta för att avgöra om det finns indikationer på dyslexi. Dessa tester kan inkludera:

  • Läshastighet och noggrannhet.
  • Stavningstest.
  • Fonologisk medvetenhet (förmågan att höra och manipulera ljud i ord).

Screening är en förberedande fas som ger en översiktlig bild av individens förmågor.

Djupgående testning

Om screeningresultaten pekar på dyslexi, genomförs mer omfattande tester. Dessa fokuserar på att mäta olika aspekter av språklig förmåga, inklusive:

  • Arbetsminne.
  • Språklig förståelse.
  • Förmågan att avkoda ord.
  • Stavningsregler och grammatisk medvetenhet.

Testerna är standardiserade och jämför individens resultat med en normgrupp för att bedöma avvikelser.

Observation och analys

Förutom tester kan observation av individens beteende under läsning och skrivning ge värdefull information. Exempelvis kan man notera:

  • Om individen undviker läsuppgifter.
  • Hur lång tid det tar att genomföra uppgifter.
  • Om det finns mönster av frustration eller uppgivenhet.

Återkoppling och rapport

När utredningen är klar sammanställs resultaten i en rapport som presenteras för individen och eventuellt föräldrar eller lärare. Rapporten innehåller:

  • En diagnos (om tillämpligt).
  • En detaljerad beskrivning av individens styrkor och svagheter.
  • Rekommendationer för stöd och anpassningar.

Privat vs. offentlig utredning

En privat utredning innebär att du bekostar utredningen själv och får tillgång till snabbare processer och flexibilitet i tidsbokning. Dessa utredningar utförs ofta av privata kliniker eller specialistmottagningar. En offentlig utredning, däremot, sker inom den subventionerade hälso- och sjukvården och är antingen kostnadsfri eller med låg patientavgift.

En av de största skillnaderna mellan en privat och en offentlig utredning är tiden det tar att komma igång. Inom den offentliga vården är utredningar ofta subventionerade, men väntetiderna kan vara långa, ibland upp till flera månader eller till och med år beroende på regionens resurser och efterfrågan. För många som söker svar snabbt kan detta vara frustrerande. En privat utredning, däremot, erbjuder vanligtvis betydligt kortare väntetider – ibland kan processen starta inom bara några veckor.

Privata utredningar ger också mer flexibilitet när det gäller att boka tider som passar individens schema. Detta gör dem till ett attraktivt alternativ för personer som prioriterar snabbhet och enkelhet framför lägre kostnader. För den som är villig att investera ekonomiskt kan en privat utredning vara en lösning för att snabbt få klarhet och stöd.

Utredning klar - Vad händer sedan?

Efter en dyslexiutredning kan det kännas överväldigande att veta vad nästa steg är. Vad som händer efteråt kan även variera beroende på om det rör sig om ett barn eller en vuxen. Här är några praktiska åtgärder som ofta följer:

För barn

  • Anpassningar i skolan
    Skolan spelar en central roll i att stödja barn med dyslexi. Baserat på utredningens resultat kan skolpersonalen skapa en individuell plan som inkluderar:

    • Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter.
    • Tillgång till talböcker, text-till-tal-program och andra digitala hjälpmedel.
    • Undervisning i mindre grupper eller en-till-en-stöd för att utveckla specifika färdigheter.
    • Anpassning av läromaterial till barnets behov.
  • Träning och undervisning
    Många barn får stöd genom särskilda träningsprogram som stärker deras läs- och skrivfärdigheter. Exempel är:

    • Träning i fonologisk medvetenhet för att förbättra kopplingen mellan bokstäver och ljud.
    • Tekniker för att förbättra arbetsminnet och koncentrationen.
    • Lästräning med pedagogiska spel och övningar.
  • Emotionellt stöd
    Dyslexi kan påverka självkänslan, särskilt hos barn som jämför sig med sina klasskamrater. Skolkuratorer eller specialpedagoger kan arbeta med barnet för att bygga upp självförtroende och hantera stress.

För vuxna

  • Stöd på arbetsplatsen
    Efter en utredning kan vuxna få hjälp med anpassningar i arbetslivet. Detta kan innefatta:

    • Användning av dikteringsprogram för att minska behovet av att skriva för hand.
    • Stavningshjälpmedel och appar som underlättar korrekturläsning.
    • Anpassningar av arbetsuppgifter och miljö, såsom tydliga instruktioner eller skriftliga stöd.
  • Praktiska strategier för vardagen
    Många vuxna lär sig tekniker för att hantera sin dyslexi i vardagen, till exempel:

    • Planering och organisering med hjälp av appar eller visuella scheman.
    • Utveckling av strategier för att läsa och skriva effektivare.
  • Utbildning och träning
    Precis som för barn kan vuxna dra nytta av specifik träning för att förbättra läs- och skrivfärdigheter, såsom:

    • Kurser i läs- och skrivutveckling för vuxna.
    • Övningar i att hantera stora textmängder, exempelvis genom att skumma text och hitta nyckelord.
  • Psykologiskt stöd
    För vuxna kan en sen diagnos leda till insikter om tidigare svårigheter, men också väcka känslor av otillräcklighet eller frustration. Samtalsterapi eller coachning kan hjälpa till att bearbeta dessa känslor och stärka självkänslan.

Att få en diagnos, oavsett ålder, är ett viktigt steg mot att få det stöd och de resurser som behövs. Genom riktade insatser kan både barn och vuxna med dyslexi övervinna många av de utmaningar de möter och faktiskt vända diagnosen till något positivt.